komplimanger är trevligt att få
Har även haft samtal med min chef idag. Hon är nöjd med mig och hade inget konkret (eller inget negativt) att säga. Det är alltid trevligt... =)
Just nu är jag bara helt slut i hjärnan...
ny frisyr... eller ja, kortare hår...
Äntligen hemma
Så fort jag kom innanför dörren här hemma i lägenheten kunde jag känna ett inre lugn. Jag är nu totalt avslappnad och har insett att det kan vara bra att gå och lägga mig så det ska jag göra.
Puss i ljumsken!
Nu är han redo...
Klockan 20 började NCIS på tv. Jag gillar den serien. Ca en kvart efter att det börjat frågar maken om vi ska åka hem... typiskt. Jag sa att vi åker när det är slut så om 10min ca ska vi börja på hemfärden. *pippi*
Vi är alla så mätta sedan vår sena lunch så vi inte orkar äta middag.
frustrationen börjar bli total
Jag sa till och med till min kära make att han antingen kunde köra hem mig och sedan köra tillbaka hit eller köra mig till bussen så jag kan åka hem. Men då sa han att vi ska åka hem idag. När klockan var fem frågade jag igen om vi skulle åka hem och då sa han att "ja, men vi ska äta först".... Vi ska alltså äta middag innan vi åker. Problemet är att vi åt sen lunch och därför ännu inte ätit middag vilket i sin tur betyder att vi inte kommit iväg än.
JAG MÅSTE TA KÖRKORT!!!!!!!
Hade jag haft det kunde jag tagit bilen och kört hem och maken kunde åkt med svärfar imorgon när han ska åka hem till sig.
*suck suck suck**
Vet att det säkert är löjligt, men jag känner mig fången mot min vilja just nu. Har inget viktigt som väntar hemma, men jag vill verkligen hem nu. Orkar inte lyssna på svärmor mer. Håller mig framför tvn medans de andra spelar kort i köket för att jag inte ska vara otrevlig mot min vilja mot någon.
Hoppas att ni alla har en bra helg vare sig ni firar påsk eller inte.
Det måste vara fel på mig
Jag har lätt för att "störa mig" på människor. Kan irritera mig en hel del bakom ryggen på folk. Skulle för mitt liv oftast inte få för mig att säga något till dessa intet ont anande människor eftersom jag har kommit på att felet måste ligga hos mig.
Är hos svärmor nu över påsken. Alltså, missförstå mig inte... Jag älskar min svärmor, men hon och jag ser inte på samma sätt gällande en massa saker. Framför allt när det gäller materiella ting. Jag satt och sa att jag gärna skulle köpa en ny mobiltelefon som jag är helt kär i... =) Den är bara såååå snygg. Lila och fin..=) Då säger hon "behöver du en ny mobil" När jag försöker förklara att det inte handlar om behöva och att jag dessutom får den billigt via jobbet så blir hon i det närmaste sur... Hon tycker det är onödigt.. *suck* Allt jag gjorde var att prata om något jag vill göra. Än så länge är det endast en tanke en "dröm".
Det känns som att hon lägger sig i hur jag spenderar mina pengar, eller ska jag säga hur vi (jag och maken), spenderar våra pengar. Vi kan prata om saker som att åka ner till min familj och hälsa på eller åka på semester eller att vi vill/funderar på att köpa den eller den saken, så kommer hon nästan alltid med kommentaren... "det är dyrt". Kan känna att hon inte får avgöra vad jag tycker är dyrt. Hon har inte med det att göra. Alla har rätt till sin åsikt och jag brukar förklara för henne att det beror på situationen. Om vi pratar om en resa t ex så betyder inte det att den är dyr bara för att den kostar 5000kr. Det hela berpr ju faktiskt vart resan går och hur man bor där o s v. För henne handlar det bara om att det kostar 5000kr inte vad man får för pengarna... Det är skitjobbigt, faktiskt.... Sen kan jag hålla med om att vissa saker är dyra men att det är så det ser ut och vill man unna sig något så får man kanske betala det det kostar..
Ska också då säga att min svärmor älskar loppisar och second hand och att spara på saker medans jag är mer köpa nytt, slit och släng... kan vara det som gör att vi inte ser "eye to eye" alla gånger.
Jag är inte bortskämd sedan barndomen. Kommer inte från en rik familj. Fick inte allt jag pekade på... Tror bara på det här med att unna sig lite av "livets goda" när man har möjlighet.
kattskrälle!!
MEN.... hon är världens kattskrälle som jag inte alls tycker om när jag upptäcker att kläderna i garderoberna är fulla av katthår för att hon har fått för sig att hon ska ligga i lådorna där.
Tiill saken hör att vi inte har dörrar på dessa garderober. Så, till viss del får vi nog skylla oss själva. Hon är mycket medveten om att hon inte får vara där så när vi ser eller hör henne öppna en låda och säger till henne så sticker hon där ifrån med en gång.
Vi har bara inte kommit oss för med att köpa dörrar till garderoberna. Vi köpte dem begagnat och de som hade dem innan hade inte haft dörrar till dem...
Det hjälper inte att jag vet att vi får skylla oss själva. Jag blir så arg när där är ett ton katthår på nytvättade kläder. Det är inte jättelätt att få bort när katten har legat på kläderna..
Å så mitt i min irritation när jag svär ve och förbannelse och säger (irriterat ) till min man att vi måste köpa dörrar så får jag nästan ingen respons utan mer.. "bli inte förbannad på mig".... (svordomarna som jag just nu vill slänga ur mig kommer jag inte att skriva ner för det hjälper inte..)
GRRRRRRRRRR
Vill bara sluta nu med att säga att jag älskar vår lilla bebis... =)
minnet spelar spratt
Satt här och spelade ett spel på datorn. Plötsligt dök tanken upp: "jag undrar hur farmor mår, ska ringa henne och kolla läget.." En sekund senare slår det mig.... Men, det går inte att nå henne där hon är. Min älskade farmor gick bort strax innan jul 2006. Hon är tillsammans med sin man, sina söner och min mamma och alla andra som lämnat oss.
Jag är mycket medveten om att hon är död, varför dyker då det upp sådana dumma ideér? Det är likadant ibland gällande annat.. Något kul/ledsamt händer och min första tanke kan gå till att jag ska ringa mamma. Men, det går ju inte det heller...
SAKNAR ER!!
Vill kunna skämta och skratta med pappa och farfar... Kan bli så ledsen ibland.. Oavsett vad ni tror så försvinner inte sorgen och saknaden. Ja, alltså, livet går vidare och det blir lättare att leva utan dem man mist. MEN, det betyder inte att man inte sörjer/saknar.
Ni finns alltid i mitt hjärta!!
Hemmadag
Idag är min hemmadag. Ganska skönt att ha en dag ledig mitt i veckan. Har inte ens dåligt samvete längre. Har tvättat lite, sett på en film och tagit det lugnt.
Som vanligt funderar jag mycket. Inte för att det hittills har blivit något vettigt gjort av dessa funderingar. Tankar och funderingar i all ära, men det vore ju inte helt fel om jag lite oftare gick från tanke till handling.
Vädret idag är lite varierande. I morse var det uppehåll, men ganska grått. Dock inte kallt. Vid lunch snöade det massor. Nu snöar det inte, utan solen skiner och det gör mig genast lite gladare.
Det går framåt
Vikten går enligt planen.. träningen behöver jag bli bättre med, men jag är glad ändå.
Från och med den första april kommer jag att gå upp på 75% arbetstid. Känns bra. Sen är planen att jag är helt "back in business" från första maj.
Jag älskar min man.
Denna veckan jobbar jag bara 3 dagar. Likaså nästa vecka. Detta för att när man jobbar 50% så är man ledig på röda dagar. Helt ok att vara lite långledig =).
I början av april ska jag till foneatriska kliniken på Karolinska sjukhuset. Känner faktiskt att det kan vara bra för mig att undersöka rösten då halsen inte riktigt är rätt sedan min bihålsinflammation.
är såååå trött... ska sova en stund eller två. Har min "hemmadag" imorgon. Lär behöva tvätta lite... igen.. tycker tvättandet tar aldrig slut....
Ja ja, godnatt alla mina vänner och er som jag inte känner!
drömmar=konstigheter?
Sen börjar det om... samma sak en gång till. Fortsätter: vi sitter tillsammans i soffan och tittar på TV,det känns lugnt och skönt även om jag inte känner mig helt bekväm. Det bestäms att vi ska till en lokal för att en av familjemedlemmarna ska ställa ut sina tavlors. Dock vet inte ägaren till lokalen om att vi är på väg. Lite inside information gör att vi fått tillgång till lokalen ändå.. Vi tar oss in. Jag har någon typ av tillhygge... När vi kommer in i lokalen så tar vi oss in. Där kommer vi till en cafeteria... liknar ikea restaurang... nåja, vi går vidare. Då kommer en
vänta... jag sitter rakt upp och ner och somnar! Det går ju inte. Vaknade kl 05:30 och trodde jag försovit mig... Duschade... nu är kl 06:24 och jag önskar jag låg i min säng. Nu måste jag göra mig i ordning inför dagens arbete. Ska även göra frukostgröten till mig och maken... kan inte skriva mer nu...
inatt jag drömde något som...
hmm.. jag har massor (säkert minst ett hundratal) av örhängen. Älskar örhängen... Häromdagen använde jag ett par lila av glaspärlor, ett par centimeter långa som jag gillar.. Inget konstigt.. när jag tog av dem på kvällen så lade jag dem på bordet som jag just nu har brevid soffan. När jag skulle "packa" väskan igår morse innan jobbet så hade ena örhänget försvunnit... ja, ja, detta är inte av intresse för någon. Inte nästa grej jag ska berätta iheller kanske men detta är ju min blogg och jag får skriva vad jag vill här! Jag bestämmer! =)
Natten till idag drömde jag om en av mina kusiner. Frippe... jag drömde om att jag skulle ge honom mina örhängen och att han anklagade mig för att ha gjort av med det ena. (Det handlade om det paret jag beskrev innan... )
Vad han har med mina örhängen att göra vet jag inte. Brukar inte heller drömma om min kusin. Jag tycker om min kusin. Han är go!
Så, vad vill jag ha sagt... ja, helt ärligt så vet jag inte det längre.. slutar nu för jag känner mig förvirrad.
Har Dr Phil på på Tvn och det är ett konstigt program som jag fastnat i.
Tjing tjohej till er alla!
funderar...
Sitter och tittar på Så ska det låta. Det är nog mitt favorit underhållningsprogram. Sofia Källgren är en av deltagarna. Alltså... denna kvinna.... jag har alltid tyckt lite illa om henne... och det är inte rättvist egentligen.... Är avundsjuk tror jag.. Denna kvinna är supervacker och hon har en gudomlig röst.
Har en kompis som åkt en sväng till USA. Är glad för hennes skull. Hon jobbar stenhårt på sin karriär. Har all tilltro till att hon kan komma precis vart hon vill i livet.
Ibland kan jag sitta och tycka synd om mig själv för att jag inte gjort allt jag vill i livet.. samtidigt.. jag är gift med mannen jag älskar, jag har tak över huvudet och ett arbete. Kan önska att jag hade ekonomisk möjlighet att göra det jag vill. Men, det vill väl alla å andra sidan. Jag behöver inte vara rik utan bara ha det så bekvämt så att jag kan ta en resa när jag vill. Slippa känna kravet att man måste gå och jobba 40 timmar i veckan. Ja, missförstå mig inte. Jag är tacksam för mitt arbete och jag vantrivs absolut inte, men jag vill så mycket mer.
Tänk om jag och min älskling hade kunnat göra vad vi vill och bara åka iväg när vi känner för det.
Vi har inga barn.... kommer vi någon gång att få det? Vill vi ha barn? Ja, jag vill nog det... kan i och för sig vara bra att vänta tills jag är säker...sen å andra sidan.. jag fyller 35 i år.. börjar tiden rinna ut?
Kommer jag att lyckas med att gå ner i vikt så som jag vill.. känner att det är nu eller aldrig...
semesterns vara eller inte vara
Jag har varit hemma sedan i tisdags. Mått illa sedan förra veckan. Och, NEJ, fortfarande är svaret.. jag är INTE gravid.
Mår bättre idag.
Idag fick jag ett samtal från min chef gällande min semesteransökan. Var visst många som hade sökt om semester samtidigt som jag. Jag sökte semester vecka 30 och 31. Ville vara ledig när jag fyller år i år. blev inte så... fick inte semester vecka 30. Blev vecka 31 och 32 istället. Fick även semester 4-10/6 så att vi kan åka på vår lilla London resa.
Detta innebär alltså att jag inte kan åka bort för att fira min födelsedag. Trist, men man får inte alltid som man vill.
viktnedgång och annat...
Helgen tillbringade vi nere i skåne hos familjen. Var ju på 50 års fest i lördags. Det var trevligt.
Vi bodde hemma hos min bror och hans familj, inte för att vi fick träffat min bror så mycket... han jobbade tyvärr hela helgen. Men, jag fick träffa min svägerska och min lilla brorsdotter. Hon e för go! Lilla Elin går på "hoppis och skuttis" på lördagar. Jag var med och tittade på. Hon är jätteduktig. Minstingen i gruppen men hur duktig som helst på att hänga med i rörelserna.
illa, jag mår illa...... la di da di da di da di da di dada... Nej, eller jo, det är sant. Jag har mått illa ett tag nu, och NEJ, jag är inte gravid... Förra veckan var jag hemma ett par dagar, spydde och mådde dåligt.. Hade gjort det flera dagar innan jag blev hemma från jobbet... Mår fortfarande illa.... Uppsöka vård? Njae... känns jobbigt... Tycker jag gör inte mycket nu för tiden, annat än jobba och besöka olika läkare....
Trött nu!
Gäsp och godnatt
