Limars - en del av mig

Usch, jag blir inte bra på bild och jag har inget bra retuch program så...... men, detta är en bild på tröjan jag köpte efter modevisningen...

Idag känner jag att jag vill ge mig själv en klapp på axeln. Jag har en latmask boende i mig. Den gör att jag är lat och det rätt ofta. Det är den som gör att jag tränar så sällan. Idag tycker jag dock att jag varit duktig. Började med att gå upp tidigt för att ha gott om tid på mig innan jobbet. När jag piggnat till tränade jag, något jag borde göra varje dag. Sen åt jag frukost, vilket jag också borde göra varje dag. Efter det blev den en dusch och sen var det dags att åka till jobbet. Jag har jobbat hela dagen. På väg från jobbet så kände jag mig slut i kroppen och ville sätta mig ner. MEN det gjorde jag inte. Jag gick en promenad istället. Känner mig lite nöjd faktiskt.
Ikväll har vi varit hos "grannen". Vi spelade Yatzi och lite kort. Vi hade trevligt och jag skrattade tills jag grät.
Nu är klockan alldeles för mycket och det är hög tid för mig att sova.

Night night world!

Vi har hittills värmt huset med hjälp av olja. Men... nu är oljan slut och vi ska börja använda pellets istället. Behöver bara installera först. Under tiden eldar vi med ved. Det funkar bra och jag har lärt mig konsten att få igång pannan. Var svårt första gången och det slocknade och maken fick gå ner och få igång elden igen. Men... övning ger färdighet! =) Jag har blivit värsta eldaren! =)

2008 ändrades reglerna för a-kassan. Kan inte alla detaljer, men bland annat ändrades antalet karensdagar från 5 till 7 om man blir arbetslös (uppsagd). Det som är lustigt är att en arbetsvecka enligt a-kassan är 5 dagar. Men karensdagarna blev nu över en arbetsvecka! Hur tänker de? Fick dessutom nyss reda på att det inte lönar sig att jobba. Eller jo, man ska ju jobba heltid! Men för XX skull.... ta inget "extrajobb". Att jobba "deltid" straffar sig. Man har 75 dagar som man FÅR jobba deltid.
Om du är timanställd förbrukar du deltidsdagar de veckor du både arbetar och får arbetslöshetsersättning. Det är alltså antalet ersättningsdagar under veckan som påverkar i de 75 dagarna, och inte de dagar då du har arbetat. Lika många dagar du får i ersättning dras även från de 75 deltidsdagarna.
Så, om jag arbetar 2 dagar och får ersättning 3 dagar så innebär det att 3 dagar dras ifrån de 75. Det som är intressant är att när de 75 dagarna är slut, vilket uppenbarligen kan gå fort om man "bara" jobbar vid behov och man bara behövs 1-2 dagar/vecka, så behöver man i princip säga upp sig från sin timanställning. För det som det innebär är att om jag arbetar (exempel följer) 2 dagar en vecka och sen stämplar 3 dagar JA DÅ FÅR JAG INGEN ERSÄTTNING DE 3 DAGARNA!!! Däremot om jag stämplar hela veckan så får jag ersättning. OCH SÅ ÄR DE FÖRVÅNADE ÖVER ATT MÄNNISKOR FUSKAR MED ERSÄTTNINGAR!! **SUCK** Tack för inget regeringen!! =(

Tror det var via FB men är inte säker. Det var en tävling. Eller tävling och tävling... Det enda jag behövde göra var att fylla i namn och adress för att vara med i en utlottning. Vinsten bestod av biljetter till R.E.A.! Det var showbiljetter. Ett krav var det... att man beställer middag. Man skulle alltså betala för maten. Helt ok tänkte jag... ett litet problem bara. Jag är arbetslös och får inte mycket till inkomst just nu. Har inte fått min första a-kasse utbetalning ännu...
Så vad gör man då om man inte kan utnyttja denna "vinst"? Jo, när man är som jag så hör man av sig till en god vän och erbjuder henne biljetterna istället. =) Kul att kunna glädja någon annan! Vore ju synd att inte utnyttja dem.

Hoppas ni får en kul kväll K! =)

Idag har jag haft ont i huvud och nacke precis hela dagen. Inte så härligt när inte värktabletter hjälper. Men, jag är glad ändå. =) Imorgon ska jag jobba. Börjar 7 och slutar 12. Perfekt! =)

Jag är ju officiellt arbetslös. Men... jag gillar ju inte att leva på "bidrag" och inte jobba för pengarna... eller jo... om jag hade varit rik så hade jag nog inte kännt att jag MÅSTE jobba. Men mitt liv är sådant att jag behöver ha en inkomst. JAG ÄR INTE RIK! Är glad ändå, men behöver alltså arbeta för att ha några pengar till att betala räkningar med. Har ju berättat tidigare om att jag har fått ett "timmis"-jobb på ett äldreboende. Igår fick jag besked om att jag fått ett jobb till! =) Sökte för ett tag sedan ett annat jobb. Även det ett "timmis"-jobb. Jag fick det. Ska inom kort börja med 2 veckors utbildning för att sedan kunna hoppa in vid behov. Så, även om jag inte har en fast heltidstjänst så kan förhoppningsvis dessa två jobb hålla mig sysselsatt.

Oh, what wouldn´t I give to have you with me again....

Jag skulle ge allt för att ha dig hos mig igen. Vill höra din röst. Vill vara oense. Vill få höra dina råd. Vill höra ditt skratt. Se ditt leende. Äta av din goda mat. Bara vara i ditt sällskap.

Såg just på filmen "vid din sida". Ska inte se sådana filmer. Inte bra för mig. Filmen är underbar tycker jag men den får mig att sakna min älskade mamma.

Okej, jag ångrar mig. Ska inte skälla på a-kassan. Det var jag som läst fel. Det stod inte ELLER i brevet.

Idag mår jag inte så bra i magen. Har fått min mens! Extrem mensvärk dag 2. Inte skönt. Och jag har ju, som så ofta nu för tiden, mensblödningen från helvetet! Det är lite larvigt att inte kunna åka till ICA och handla utan att det flödar över. Hur ofta ska man behöva byta menskydd? Var 10:e minut?? Känns så just nu. =/

Om a-kassan skickar mig ett brev där det står att skicka in XX eller YY och WW och jag skickar in YY och WW så borde väl det räcka??????? MEN NEJ!!! INTE DÅ! Idag fick jag ytterligare ett brev där det står att jag måste skicka in XX i alla fall!! Jag blir spyfärdig och vill bara gråta för jag känner mig otroligt motarbetad. Jag vill göra rätt och jag försöker ju göra det och ändå räcker inte det. Dumma dumma dem! Min a-kassa verkar inte vilja komma. Varför betala och "göra rätt" för sig när det ändå bara blir bajs. Jag vill inte leva på a-kassa. Vill inte sitta och pilla navelen och bara få "bidrag". Fast.... a-kassan är ju faktiskt en typ av försäkring som jag betalar till för att få rätt till ersättning vid behov (arbetslöshet...). Tur att man har timjobb som gör att man får lite pengar....

När jag väl vaknade imorse så kände jag inte för att gå upp alls. Kände definitivt inte för att träna. Men... jag gick upp! Gick ner och tänkte "äh, jag struntar i att träna. Känner inte för det!".

Såg mycket fina saker idag när vi var på modevisning. När vi gick runt i butiken efteråt såg jag massor av saker som jag vill ha till vårt hem. Vi har nog bestämt oss för vilken stil och vilka färger vi vill ha nu. Tror jag... tror också att min man har lyckats "övertala" mig till hur han har tänkt det. Jag hade en annan tanke, men han har faktiskt rätt i hur han vill ha det så det blir nog jättebra! =) Mannen som sagt att han inte har någon smak och åsikt om tyger och färger har ändrat på det nu sen vi köpt hus. Det är bara positivt. Bra att han har en tydlig linje eftersom jag är mer ambivalent i tycke och smak.

Ikväll är det modevisning på Thun´s, ett varuhus här i närheten. De säljer skor, kläder, väskor och lite annat smått och gott.

som jag gillar. Eller ja... det finns ju flera såklart! Det finns dock en specifik bok som finns med mig sedan jag läste den för några år sedan. Precis utgiven och jag fick den av författaren själv. Eller rättare sagt, min älskling fick den när han stod och väntade på mig på Oxford Street i London. Jag var inne på ett café för att låna toalett och då delade de ut boken utanför. Min älskling är ingen bokläsare utan tog emot en bok åt mig. Författaren delade ut boken och den fanns inte att köpa. Hennes önskan var att man skulle läsa den och om man sedan gillade den så skulle man ge den vidare till någon. Varje bok hade också ett nummer så att man kunde registrera på en hemsida och sedan skulle förhoppningsvis andra som läste den göra samma sak. Så att man kan följa bokens resa. Tycker det var en underbar tanke. Jag har inte kollat hur det gått med min bok. Gav den till en före detta chef för jag trodde hon skulle ha glädje av den. Ville att hon skulle uppleva samma känsla som jag.

Har tränat en stund nu. Eftersom jag är totalt otränad så börjar jag sakta men säkert. Lade till 5 minuter idag. Säger bara .... babysteps. Vill börja tycka det är roligt igen.

Okej, dagen började inte som planerat. Till att börja med så har min man väckt mig flera gånger. Detta för att det blivit läckage av min cpap. Det blir ett pysljud som är väldigt irriterande. Då måste jag göra en ändring för att det ska sluta. Inte så skönt att bli väckt, men jag kan förstå honom. Inte nog med det... under natten gick även strömmen här hemma. Det resulterar i att min cpap inte fungerar eftersom den behöver el för att funka. Vet inte hur länge strömmen var borta, men det blev ingen bra sömn under tiden. Som tur är så kom strömmen tillbaka framåt morgonen. Eller, ja, jag vet inte vad klockan var när den försvann och inte heller vad den var när den kom tillbaka men det var först när den kom tillbaka som jag somnade om på riktigt. Att cpapen inte fungerade en stund inatt har gjort att jag vaknade med extremt tungt huvud. Det innebar att jag började morgonen med vatten och en tablett och spikmatta. Sitter fortfarande med spikmattan... Blir till att träna senare.

Idag har jag tränat! För första gången på evigheter. Min rygg tyckte inte att det var jätteskönt. Det var det första jag gjorde när jag gått upp idag. Måste fundera nu. Behöver lägga upp nån typ av schema för träning. Ja, det är ju inte som att jag INTE har all tid i världen just nu, men jag känner ändå att ett visst mått av planering av tiden vore bra. Så.... börja morgonen med spikmatta för att få igång blodcirkulation och väcka min rygg ordentligt. Sen träna med Wii och därefter frukost. Detta ska göras innan klockan 10! För tillfället har jag en tendens att sova till klockan 10...

.... att vi åkte hemifrån. Inget bestämt mål. Bilen styrde vägen mot Uppsala. Vi kom iväg rätt sent i eftermiddags så ett par loppisar vi ibland besöker hade redan stängt. Det var inget stort eller egentligen särskilt kul äventyr. Istället för att åka hem sen så åkte vi till "grannen". Tänkte de kunde få bjuda på en kopp kaffe. När vi kom dit var dock maten precis klar så vi åt middag där. Blev kaffe och kortspel efter maten. Har haft en trevlig kväll. Nu sitter jag hemma i soffan och fryser. Maken berättade att det var 4 minusgrader ute! Gillar det INTE!

...uttråkad. Har massor jag kan göra här hemma men jag vill inte vara här utan föredrar att åka någonstans. Sitter och fryser. Vill åka och träffa vänner fast ändå vill jag sitta ensam hemma och inte göra något. Jag VILL göra något hemma men vet inte var jag ska börja, då är det lättare att åka iväg en stund. Få lite inspiration. Är sömnig fast jag tycker jag borde vara pigg. Ambivalensen är total idag tydligen.

Idag skulle jag åka till en vän för att träffa hennes son för första gången. Hon blev mamma för ett litet tag sedan. Förhoppningen var att jag även skulle träffa hennes man för första gången. Fick ett sms mitt i natten... sonen har kolik så det har inte blivit någon sömn och därför orkar hon inte med besök idag. Vore lögn att säga att jag inte blev besviken, men samtidigt förstår jag henne och klandrar henne inte. Vi får ta det en annan gång.

Vi bor på landet och snart vi fann det.

Hörde på program på TV att de flesta inte vet om att de är deprimerade. Det finns en mängd människor som går runt och tänker " jaha, det är så här livet är...". De känner sig missnöjda med sitt liv och kommer sig inte för att förverkliga sina drömmar. Från tanke till handling är steget långt.

Att förlåta är gudomligt! Men hur gör man? Om du känner dig sårad av en person som inte vet eller förstår att h*n sårat dig, hur förlåter du då? Om det är troligt att du aldrig någonsin mer i ditt liv kommer att träffa den person som gjort dig illa, hur förlåter du då? Någonstans är det ju så att det är du som mår dåligt av det. Den person som sårat dig, medvetet eller omedvetet, har kanske glömt eller ångrar inget och känner inga samvetskval. Varför ska du gå runt och känna samvetskval och ångest över något som inte är ditt fel? Jag har börjat komma till insikt. Tror jag. Man måste glömma och förlåta eller kanske omvänt. Först förlåta för att sedan kunna glömma och lägga det bakom sig.

Jag har underbara vänner som är måna om att jag ska må bra och som vill mig väl i livet. Idag pratade vi om framtiden. Giftermål, barn, arbete, studier. Ja, gift är jag ju redan. Barn... hmmm... äh, jag vet inte. Känner inte "ÅH, jag vill ha barn". Jag gillar barn och gläds åt alla nära och kära som får barn "till höger och vänster". Men, man måste väl inte ha barn?! Nåja, det får tiden visa hur det blir med den saken. Sen är det ju så att jag inte har något arbete just nu. Lite timmar på ett äldreboende ger ju ingen bra inkomst direkt. Det är ju så att finns det inget behov så har jag inga timmar... Då är ju frågan... Vad händer i den närmsta framtiden? Tankar på studier har dykt upp igen. min handläggare på AF tipsade om att söka praktikplats. Att se en praktik på 6 månader som utbildning. Jag vill kunna IATA, Amadeus, Fidelio och Opera. Det är olika system som används inom hotell/rese-branchen. För att kunna dessa system behöver jag utbilda mig på något sätt.

Idag var jag inne i "storstan". Var en sväng på 3s kontor och stötte på lite goa f d kollegor. Mötte upp Mallan och lilla Teddan. Har sen umgåtts hela dagen med dem. Efter 3 var vi på och tog en fika på Wayne's Coffee. Gillar när de ligger inne på Mio. Sen blev det lite shopping (dock inte för mig). Jag nöjde mig med "windowshopping". Vi hade även bestämt träff med andra vänner så när de slutat jobba träffades vi på ett ställe som hett Mocco. De hade superstora kanelbullar. Jag och Kiika kände oss nästan lite lurade för vi fick inte lika stora som Mallan. Hennes var så stor att hon delade med sig till sonen och Sara.

Imorse vaknade jag och kände mig trött i ryggen. Det var spikmatteläge helt enkelt. Så jag började min morgon med min spikmatta. Som vanligt när jag använder den så känns det bättre efteråt. Jag blir helt lyrisk av hur bra det är med spikmatta och jag kan inte annat än rekommendera alla att införskaffa en sådan.