livet går mig förbi

Ibland känns det som att livet går mig förbi. Att jag missar allt kul. Dagarna passerar utan att jag känner att jag åstadkommit något vettigt.

Var på möte med min handläggare på försäkringskassan idag. Det gick bra. Var inte så farligt som jag var rädd för. Meningen var att maken skulle följa med, men han kunde inte. Han hade ett möte på jobbet som han var tvungen att vara med på.

Jag vill så mycket, men för att kunna göra det jag vill göra så behöver jag pengar. Tjänar inte tillräckligt för att kunna spara så mycket som jag skulle vilja. Anser att man måste kunna leva lite också. Alltså, spendera lite utan att behöva tänka för mycket.
Har kommit fram till att jag behöver ändra mitt beteende. Sluta ta en latte på stan/jobbet så ofta. Inta köpa ½ liters flaskor med läsk/vatten utan använda en flaska jag redan har och fylla den med kranvatten. Det är ju faktiskt jättegott med kranvatten. Laga mat hemma lite oftare istället för att handla "take away".
" många bäckar små..."

Svaret på gåtan

Jag har nu fått reda på varför jag är hes. Var hos en halsspecialist idag och fick veta att det inte var något fel på stämbanden utan att jag har bihålsinflammation. Man kan tydligen bli hes när man har det. Så, nu blev jag satt på en pencilin kur. Får prata, men inte i telefon på jobbet. Läkaren sa att man talar annorlunda när man talar i telefon jämfört när man pratar "vanligt". Om jag fortfarande är hes på måndag ska jag ringa tillbaka till honom och då kommer jag att bli sjukskriven. Ska ju börja jobba 50% från och med fredag. 4 dagar i veckan. Får jag inte prata i telefon kan jag inte jobba.... Men men... den tiden den sorgen.

På väg till jobbet efter läkarbesöket hände det en liten olycka med bussen. Det var en herrelös bil som stod parkerad och plötsligt började rulla sakta och som rullade in i bussen. Ingen skada skedd, men det kunde hänt något allvarligt. Mycket trafik... Därefter, när vi var på väg igen så bad chauffören om någon som kunde ställa upp som vittne om så behövs.. Jag skrev ner namn och nummer. Sen, skulle jag ge min plats åt en äldre man. Jag bytte plats och då skadade jag fingret på en skruv som var lös och väldigt vass. Inget allvarligt, men sååå typiskt...

Det har inte varit en kul dag på jobbet idag... Har känt mig lite som i dvala... Inget speciellt har hänt, alla var lika trevliga som vanligt, det är bara jag som känt mig lite "off". Det gör jag fortfarande. Vet inte varför. Det är inget som egentligen är fel.
Trött, ska sova snart!!

Tjing½!

smågräl, varför?

Varför grälar man med den man älskar om helt oväsentliga saker? Min dag började illa. Vet inte varför, men jag och min man var inte sams när vi gick till jobbet. Anledningen kan jag egentligen inte svara på.... Det är bättre nu. Vi träffades efter jobbet och åt middag på Jensens böffhus. De har god mat till ett rätt ok pris.

Har också jobbat idag. Hjälpte till och med en kollega och tog över ett samtal idag. Det kändes helt ok faktiskt. Det är faktiskt skönt att vara tillbaka en del i vardagen. Det går fortfarande åt ljusare tider i min hjärna...

svängningar

Jag har ju börjat jobba på 25%. Två dagar i veckan, må + to, 5 timmar per dag.
Det har varit helt ok. Kollegorna har fått mig att känna mig välkommen tillbaka.

Jag är kär i min man! Det har inte hänt något speciellt, jag känner bara kärlek. Är så glad att han finns vid min sida.
Idag har jag varit supertrött hela dagen. Kommer liksom inte igång... ja ja, ska jobba imorgon... helt ok.
Rösten är fortfarande inte bra. Jag kan prata någon minut och då låter det helt ok, men sen går det utför. Kraxar som en kråka!!
En del av mina vänner mår inte så bra. Ingen som direkt pratar om det, men de bloggar så jag kan läsa om hur de mår och känner just nu. Andra vänner ser ut att må bra utåt och erkänner inte att de mår dåligt....

Själv har jag haft en tråkig dag. som sagt,.. har inte fått något gjort idag... orkar lixom inte. Känner mig plötsligt ledsen och gråtfärdig. Vet inte varför, det bara sjönk....
Ska ta och titta på en komedi för jag orkar inte känna mer just nu...

Kram!

att tala är guld....

eller nåt! Ordspråket är egentligen " Tala är silver, tiga är guld". För mig som har talförbud är det istället ATT TALA ÄR GULD! Jag tillhör de människor som pratar mycket (för det mesta). Har svårt för att vara tyst, säger oftast exakt vad jag tycker och tänker. Dessutom behöver jag min röst i mitt arbete. Den är ett verktyg för mig. Jobbigt är det också att inte ens kunna/få säga "hej" till kassörskan på Ica när hon hälsar. Min älskling tycker också att det är jobbigt. Hur kul är det att ha ett samtal med någon som inte kan säga något tillbaka utan istället skriver ner det hon vill säga.

Började jobba 25% denna veckan. Var på kontoret i måndags i 5 timmar och ska jobba igen imorgon. Kändes rätt ok att vara tillbaka. Arbetskamraterna verkade glada över att se mig. Jag hade inte så mycket att göra denna första dag utan tillbringade dagen med att uppdatera mig på allt som hänt medan jag varit borta.

Vi har köpt ett Wii. Jag är så glad över det. Idag har jag träningsvärk i axlar och skuldror efter att igår ha golfat, bowlat och spelat tennis. Mesta träning jag gjort på evigheter och så gör jag det med hjälp av ett TV-spel! =)

Jag vill verkligen vara social och träffa mina vänner just nu. Ni vet, ta en fika, snacka, skvallra å så där.... MEN, jag får ju inte prata just nu så jag väljer att inte träffa folk annat än när jag måste, typ på jobbet... Lättare att vara tyst när man är ensam hemma... Men, tyck inte synd om mig för det! Jag har inte ont! Är bara hes!

Tjing!

talförbud

Jag var på möte med arbetsgivaren i veckan. Vi bestämde att jag ska börja jobba på måndag. Ska ju gå upp och jobba 25% nu. Det var en bra dag i onsdags. De tyckte att jag var totalt annorlunda mot sist jag var där. Glad och leende. Att jag lät som en kråka är en annan sak. HR tyckte jag skulle gå till doktorn med min röst. Har försökt få en tid både igår och idag utan att lyckas. Ringde till ett sjukhus dit jag blev hänvisad av en telefonsvarare. Där sa en sköterska att det inte var lönt att boka läkarbesök utan att det enda jag kan göra nu är att vara tyst. Så, jag har talförbud. Det i sig vållar ju lite problem... Var inne på PC-City och såg en kamera jag ville få mer info om. Var då tvungen att skriva ner vad jag ville få sagt. Säljaren tittade konstigt på mig...

Det har också lett till att jag ringt återbud till en fest idag. Jobbigt att gå på fest när man inte får prata.
Min kära man tycker det är lite roligt att jag inte pratar. När jag skriver i boken så istället för att svara muntligt vill han skriva tillbaka. Fjant! =)

Vår katt tycker att jag är dum för jag svarar inte när hon pratar med mig. Brukar ju göra det!

Trevlig helg!

ryggont

Jag har ont i ryggen! Just nu är jag bara trött... känns som att jag aldrig mår helt bra.... är det inte det ena så är det något annat. JA JA JA, JAG VET... måste gå ner i vikt! Tror dock att denna ryggsmärta jag har lyckats åsamka mig är något som många kan drabbas av. En liten felvridning och *PANG*. Men, det är bara att försöka röra sig. Det är jobbigt att stå upprätt. Konstaterade att jag går som aporna i "apornas planet" just nu.

Nej, nu ska jag inte klaga mer.. det är synd om mig. Ja, i mitt tycke iallafall. Nu är det dock dags att börja dagen..

tjing!

hesheten som inte vill ge med sig!

Nej, det är inte synd om mig! Nej, jag är inte "förkyld"! Ja, de senaste veckorna har standardfrågan till mig varit "är du förkyld?". Tills nu har jag kunnat svara nej på den frågan. Anledningen till frågan har varit att jag varit förfärligt hes de senaste veckorna. Först nu i mellandragarna har jag blivit lite snörvlig. Har varit nere i "skåneland" och hälsat på lite släkt och där har barnen varit lite sjuka fram och tillbaka... Men, men... en lite snuvig snok är välan inte så farligt... Värre är det med halsen. Jag har INTE ont! Dock fortsätter jag att vara hes. Emellanåt får jag nästan normal röst, men det varar inte länge. Funderar på att belägga mig själv med talförbud... men, det är så tråkigt att vara tyst hela tiden. Har inte varit hos doktorn än... kanske läge snart?

ÄNTLIGEN!!! Jag fick min sjukpenning strax innan nyår... inte innan jul utan den 28:e kom pengarna.. bättre sent än aldrig. Nu kan jag andas lugnt ett tag.

Imorgon ska jag på möte med arbetsgivaren. Jag ska börja jobba 25% från och med nästa vecka. Vet inte vad jag känner inför det. Tror det känns rätt bra faktiskt. För första gången på länge. Får se vad som händer på mötet imorgon.

Julen var lugn. Vi var hemma hos min svärmor. Svärfar var också där. Trevligt. Mycket kortspelande, nästan inget tv-tittande. Sen var vi som sagt nere i skåne för att hälsa på min familj. Trevligt, lugnt det med. Min brorsdotter är för go. Tyvärr var hon febrig...
Bestämde oss i sista stund för att åka hem den 30:e. Fast... det blev att vi åkte tillbaka till svärföräldrarna och firade en lugn nyårsafton med dem. Kan konstatera att lugn är huvudordet för denna jul och nyårs helg som just passerat.
GOD FORTSÄTTNING!

å, förresten. jag tillverkade ett par örhängen till min svärmor i julklapp. Hon blev jätteglad och jag supernöjd!
Kram

RSS 2.0