Limars - en del av mig

Hur förklarar man något för någon som man inte själv förstår? Jag mår fysiskt dåligt, men det måste vara något mer...
Tittade på Oprah idag, är ju hemma från jobbet. Programmet handlade om depression. Det var så mycket som de pratade om där som stämmer in på mig. De sa bl a att det är en sjukdom och att man inte är tokig för att man lider av depression. Det är inte så att du är galen, du är sjuk. Depression ( kan till stor del hos kvinnor) manifestera sig i att du känner ett ständigt dåligt samvete, att du känner dig misslyckad och allmänt olycklig trots att det inte märks på utsidan. Du tar dig ändå ur sänger, tar hand om hem och jobb osv. Livet pågår ändå runt om dig...
Jag vet inte hur jag ska ställa mig till det här och jag är rädd! Rädd för att inte klara av mitt jobb, för att min man inte ska orka, för att ingen ska förstå. För, hur kan jag begära att någon annan förstår något jag inte själv förstår? Pratade med Martin nyss och det kändes som att han blev arg på mig för att jag är hemma idag också. Kan ju som vanligt vara mitt dåliga samvete som gör att jag upplever det så... Känner dåligt samvete för mitt arbete och för mitt liv. Känner hur jag sluter mig i mitt skal.. att träffa andra människor är jobbigt. Jag behöver hjälp. Har fått nog. Vill må bra, vill vara den jag var förr. Har förlorat mig själv någonstans på vägen.

Jag har kommit på att jag mest skriver här när jag mår dåligt och är ledsen... det var ju inte det som var tanken, men glädjen och det roliga är lätt att dela med sig. Det är det här jobbiga, ledsamma som är jobbigare att prata om. Detta är lättare att skriva om.

Nästa gång jag skriver blir det förhoppningsvis lite gladare text