Limars - en del av mig

Det finns många vänner som verkar hur lyckliga som helst. Jag är verkligen glad för deras skull. Själv känner jag mig inte särskilt lycklig just nu. Känner mig mer apatisk. Sitter uppe till jättesent på kväll/natt för att jag inte kommer mig för att gå och lägga mig. Det i sin tur gör att det är sjukt jobbigt att gå upp på morgonen. Känner det oftast som att jag skulle kunna sova flera timmar till trots att jag faktiskt sovit 8-9 timmar. Vill och borde träna men jag har inte gjort det de senaste dagarna för jag har fruktansvärt ont i mitt högra knä (det knä jag landade på när jag halkade och bröt axeln). Jag ska jobba ikväll. Börjar kl 11:45. Likadant blir det imorgon och på lördag. Jag känner inte alls för det. Men... jag har själv valt att sätta upp mig på de tiderna så det är bara att jobba och se glad ut.
NEJ, jag är inte deprimerad! Jag vägrar! Jag lider inte av höst/vinter depressesion! It will not happen! Go away.

Jag är glad för alla vänner och släktingar som mår bra och är lyckliga. Det värmer mitt lilla apatiska hjärta! =)