Smärtstillande my...
Lita inte på en läkarstudent! Ja, inte heller på hans handledare, the doctor! Det är den legitimerade läkarens namn som står på receptet. Studenten sa till mig att tabletterna jag fick skulle göra så att jag inte hade så ont, men det var ju inte sant! JAG HAR ONT!!!!!!! Känner inte att tabletterna hjälper. Svärmor sa att det kan ta nån dag... NOT OK! =(
Jag vill slippa smärtan NU! Min älskling sa tidigare idag; "tänk om de redan hjälper. Du kanske skulle haft ännu mer ont om du inte tog medicinen". Usch, det vill jag inte ens tänka på.
Idag klantade min man sig. Jag satt tillbaka lutad i soffan när han kom och skulle säga hejdå eftersom han skulle iväg...Han lutade sig fram och istället för att sätta handen på soffryggen brevid min axel så satte han den på min axel.Och ja, ifall nån undrar.... det gjorde så in i h*vete ont!!! Det var såklart inte meningen och han blev ångerfull stackarn.
Älsklingen är ute och roar sig ikväll. Jag är hos svärmor för att jag ska slippa vara själv just nu. Behöver ju en del hjälp emellanåt.
Oj, tittade just på klockan och insåg att det är mitt i natten. Sovdags kanske?
Ifall ni undrar.... JA det är synd om mig just nu! Tycker jag. Men, jag kommer att överleva. Det kommer att bli bra. Får leva med att det gör ont just nu.
Bruten axel!
Alltså, hur lyckas jag? Jag var hemma från jobbet tisdag onsdag p g a feber och det skyller jag på kylan och framförallt SL/UL. Igår skulle jag jobba. Jag åkte i tid hemifrån, det var inga förseningar och jag kommer fram till jobbet tjugo minuter innan jag ska börja jobba. Precis som planerat! MEN då händer det ju såklart något. Något som gör att jag INTE kan jobba denna dag. Utanför entrén till kontoret fanns en stor isklump, den hade funnits där ett tag och jag och mina kollegor har gått på/över den många gånger... Jag har precis tagit fram mitt passerkort och ska knappa in min kod när jag halkar omkull. Landar på vänster axel och höger knä. Inte så skönt alls! Jag tror att jag vrålar högt när jag faller, men jag är inte säker.. Kollegor och andra människor på väg nånstans vill hjälpa mig upp och till och med ringa ambulans. Jag gråter och skrattar hysteriskt om vartannat. Chockad!
Efter en stund och efter att ha lyssnat på kollegor koms det fram att jag behöver uppsöka sjukhus så någon ringer efter taxi och jag åker till akuten på Karolinska.
Jag kommer dit ca 08:40 och kommer därifrån efter 14. Då har jag blivit klämd på, legat på en brits i korridor samt blivit röntgad. Fick smärtstillande som inte hjälpte nåt. Röntgen visade att det inte var någon fara med mitt knä, det var bara lite blåslaget. Värre var det med min axel. Den är bruten. Eller.... vad han sa var att jag har en fraktur uppe vid axeln.
Jag fick recept på smärtstillande men de hjälper inte. Min svärmor sa att det kanske tar ett tag innan de funkar så jag ger dem ett tag till. Handikappad är vad jag känner mig. Kan inte göra någonting utan att det gör ont. Det värker hela tiden. Idag fick jag duscha med min man, inte för att jag kände att jag ville för att det är mysigt utan för att jag inte klarar mig själv just nu. Bara det att sätta sig ner eller ställa sig upp är ett helt projekt i sig. Om värktabletterna gör vad de ska så blir det nog mycket enklare.
Vi får se hur det går. Just nu är jag sjukskriven för jag klarar inte av att jobba just nu...
Feber
Har jag sagt att jag är trött på vintern? Hatar att frysa och alla dessa förseningar i kollektivtrafiken. Jag vill inte ha en JÄTTEVARM sommar men jag vill inte heller ha en JÄTTEKALL vinter. Vi har ett ord i svenska språket som inget annat spräk har och det är ordet LAGOM. Just när det gäller min känsla för väderlek och årstider så tycker jag ordet lagom funkar bra. Jag vill ha lagom kall vinter och lagom varm sommar. Jag pratade med min svärmor på vägen hem igår. Försenad var jag som vanligt nu för tiden. Hon tyckte att jag lät som att jag resignerat. Hon har rätt. Det är precis så jag känner.
Idag vaknade jag upp med "groggig" skalle och feber så blev det att jag stannade hemma idag. Känns lagom trist. Fördelen är att jag slapp ta mig ut i trafiken och vädret. Efter att jag sovit några timmar till vaknade jag upp och tittade ut och såg att det snöade. Det kändes inte bra att se att det kom mer snö.
Nu ligger jag på soffan och skriver detta. Inser när jag tittar på "Halv åtta hos mig" att jag inte ätit någon mat idag. Orkar inte laga något och maken är inte hemma. Kanske kan orka göra nudelsoppa. Finns nog nåt halvfabrikatigt att välja på.... =)
Helgen
Gårdagen var som den var. Jag kom i tid till jobbet. Hade en okej dag på jobbet och sen kom hemresan.... Pendeltåget jag kom med efter låååång väntan på att ett tåg överhuvudtaget skulle komma, kom fram till Upplands Väsby 1 timme och 10 minuter senare än det skulle. Upptåget kom 10 minuter för sent, men vid det laget spelade det ingen roll. Hemma väntade maken och jag bytte om för att vi sedan skulle kunna åka till "grannen". Där bjöds vi på Let´s Dance och räkmacka, ost, kex och vin. Efter det en del kortspel. Blev givetvis att vi sov över eftersom vi drack vin. Idag hade vi sovmorgon och bjöds sen på sillfrukost. Sen åkte jag och maken hem för att sen åka in till Uppsala en sväng. Vi fick köpt ny brevlåda idag. Det hade vi planerat att göra vid tillfälle och nu hittade vi en sån vi skulle för halva reapriset. Sånt gillar vi! Sen åkte vi hem och har myst hela eftermiddagen och kvällen. God mat, melodifestival och film. Först Catwoman och nu Mission to Mars. Mellan mig och älsklingen ligger "bebis".
Välkommen lilla Tino!
Vill säga VÄLKOMMEN LILLA TINO! Vi har fått nytillskott i släkten. N & J har fått sitt tredje barn. De har två flickor sen tidigare men nu blev det en liten kille. Skoj! Grattis till familjen. Är säker på att det finns två superstolta storasystrar i familjen nu. =)
lååång dag
Har inte orkat skriva på nån dar så jag har låtit bli. Vad har hänt då? Nja, inte mycket. Jobbat och frusit och hatat kyla och sovit och myst med min man och så....
Kallt som in i....
Att bussar och pendeltåg och annat blir försenat/inställt ibland kan jag leva med. Det jag inte kan leva med är den här förbenade kylan. Jag har just nu ont i halva kroppen på grund av kylan. När det är kallt spänner jag nacke och axlar. Halkade till och vred knät och har "förfrusit" mina händer och insidan av låren. Inte skönt!! Ja ja, jag känner att jag lever.
Jane Austen
Jag bara älskar Jane Austen romantik. Är en total sucker för romantiska filmer. Även romantiska komedier älskar jag. Kan inte hjälpa det. Jag får fjärilar av välbehag och lycka av att se på denna typ av filmer. Larvigt kanske för det är ju inte verkligt direkt. Den typen av romantik är inget jag stöter på i mitt eller mina vänner och bekantas liv.
Propp i hjärnan!
Visst låter det hemskt? Jag fick veta häromdagen att jag med största sannolikhet (så exakta röntgenpersonal kan vara) har haft en propp i skallen. snacka om att jag blev chockad! Inte i någon positiv bemärkelse direkt.
Det är ganska ovanligt att unga personer får en propp. Jag var hos doktorn i onsdags för att få reda på mitt provresultat från min senaste röntgen. Förväntningen jag hade var att jag skulle få reda på att det inte var något fel på mig. På sin höjd att jag skulle ha en godartad cysta. En godartad cysta är något som många har. Ingen fara. Jag har en godartad cysta! MEN, jag har också med största sannolikhet haft en propp i hjärnan! (jag vet jag skrev det i början av inlägget men jag är som sagt chockad) Vad innebär då detta? Ja, inte så mycket tror jag... Vet inte än. Läkaren skickade en remiss till en neurolog som ska titta närmre på röntgenbilderna. Det kan betyda att jag behöver äta blodförtunnande medicin resten av mitt liv. Att jag behöver göra om den här röntgen med jämna mellanrum (vart 3:e till 5:e år). Operation? Ja, jag vet inte... detta var det läkaren sa till mig kan hända.
Hon frågade mig om jag hade märkt att jag har problem med talet. Hon frågade mig om det hade svartnat för ögonen nån gång. Den här proppen är "gammal". Det vi inte vet är hur gammal. När inträffade den? (säger man så?)
På frågan om talet svarade jag att det hade jag inte märkt. Det var inte riktigt sant kom jag på efteråt, när jag gått därifrån. Jag har under det senaste året sagt vid ett antal tillfällen att jag tycker mitt tal har blivit sämre. Att jag tappar ord. Känns som mitt ordförråd försämrats. Fast, andra i min närhet säger "äh, du är ju skåning" och "äh, du har alltid pratat så". Sant är att jag alltid pratat fort och vänner har ett par gånger sagt "Linda, du har ett eget språk". Jag har alltid vänt på ord och snubblat på ord. MEN, det är först det senaste året som jag känt av att det är jobbigt och att det inte är som det brukar och alltid varit.
Ja ja, (som läkaren sa) det är ju i alla fall inte en tumör, det var ju positivt. Jag är alltså INTE döende!
A somewhat crappy day
Är trött. Orkar inte just nu så därför låter jag bli. Kan bara säga att dagen idag inte har varit den bästa... eller... jag var i alla fall på läkarbesök idag och det gick inte direkt som jag hade tänkt mig. Därefter hämtade min älskling upp mig när han var på väg till tandläkaren med sin mamma. Har fått tillbringa dagen med honom idag. Det behövde jag! Skönt!
Nu är jag dock så slut i huvudet att detta inlägg inte alls blev som det var tänkt. Jag får återkomma helt enkelt...
Godnatt!
Har fått viss kontakt.
Har pratat med sköterska på min vårdcentral. Hon såg idag till att jag fick en tid för besök hos "dummadoktorn". Ska dit imorgon bitti kl 9. Arbetsdagen för idag är snart slut och det är riktigt skönt! Vill hem... En aning trött i huvvet nu. Ska hem och använda nackmassageapparat och kanske spikmatta. Känner att jag behöver det idag.
Jag måste nog be om en annan läkare
Jag var på "hjärnröntgen" den 12/1. Ungefär en vecka senare borde jag fått en tid/ett samtal från min läkare. Idag är det den 9/2 och jag har fortfarande inte hört något. Igår ringde jag för att jag ville få veta resultatet av röntgen. Blev uppringd av en sköterska som bokade en telefontid åt mig. Hon sa att min läkare skulle ringa mig idag mellan kl 08:30-08:45. Jag satte mig otillgänglig för samtal från våra kunder (jobbar ju) för att vänta in detta samtal. Satt i 15 minuter och väntade, men jag var tvungen att ge upp. Nu sitter jag tillgänglig för våra kunder igen. LÄKARTANTEN HAR INTE RINGT!! Och nu är klockan 08:51. Jag har varken tid eller lust med detta. Får ju ont i magen. Tänkte; "det kan ju inte vara något allvarligt om hon kan ta det över telefon"... MEN, hon ringer ju inte... Äh, nu har jag börjat få små hjärnspöken... inte ok. Linda; släpp det!!
tisdag
Var lite segstartad på morgonen, men jag kom upp i tid. När jag kom till Arlanda så sa killen som jobbar i kundtjänst för ul/sl/sj att mitt tåg är inställt på grund av fordonsbrist. Min reaktion; VA??!! Skojar du? Han sa; "nej, tåget till Uppsala är inställt". Då kom jag på att jag hade bara hört inställt och han trodde att jag skulle till Uppsala. Han hade bara sett mitt busskort. Jag sa; "jag ska till Upplands Väsby". Då sa han; "men då så, då går ju ditt tåg" =). SKÖNT!
Det kom alltså ett tåg och bytet till pendeltåg gick bra, det kom i tid. Tyvärr så var det så in i bomben kallt på tåget. Men, jag kom till jobbet i tid och det var skönt och på vägen fick jag mig ett gott skratt. Stod och väntade på bussen och började skratta så jag skakade. Lyssnade på morgonpasset... =) Människor runt omkring mig trodde nog inte att jag var riktigt klok.
Det skrämmer mig hur lätt man kan glömma
En vän berättade en tråkig sak idag. Mina tankar finns hos henne och hennes familj.
Så på vägen hem idag kom jag på mig själv att tänka på ett par människor som har betytt en del i en tidigare del av mitt liv. "Undrar hur det är med X och X". Kom på sen att X inte längre finns med oss. Förstår inte hur hjärnan bara kan stänga av/glömma bort en sån sak! Efter att mamma gick bort kunde jag komma på mig själv på bussen med att tänka att jag skulle ringa henne och berätta en sak. Jag har till och med tagit fram telefonen innan jag kommit på att det inte går att komma i kontakt med henne. Att hon inte finns hos oss nå´mer. Jag har ibland känt att jag vill prata med pappa. Vill att han ska finnas där och bara veta när jag behöver honom, att få vara hans lilla flicka. Känna mig omhändertagen. Han var bra på det! Jag förundras över hur det har kunnat gå så många år sedan vi förlorade dem och att jag fortfarande saknar dem så mycket.
ännu en helg över
Det har varit en lugn helg. Fredag; försenad på väg hem på grund av inställt Upptåg. Middag och kortspel hos svärmor. Lördag; softa hemma med älsklingen, åkte en sväng för vi var uttråkade. Blev pizza till middag. På kvällen åkte vi hem till svärmor och tittade på melodifestival och spelade kort. Jag insåg när kvällen var slut att jag druckit en hel flaska vin men jag kände inte av det ett enda dugg. Inte heller hade jag någon känning av det idag när jag vaknade. Söndag; sen frukost och sedan hem för att byta kläder. En tur till Uppsala för att köpa garderobsdörrar, sköljmedel och tandkräm. Har även tvättat lite idag. Nu sitter vi i soffan med varsin dator och jag väntar på nästa avsnitt av Damernas Detektivbyrå. Sen får det bli sängen för mig.
3 av 5
Idag hade några vänner och jag bokat in en sk "happy payday" middag. Den vi skulle haft förra veckan. Såklart, eftersom vi befinner oss i årstiden från helvetet, så blev en väninna sjuk. En annan väninna fick ge återbud för att hennes 2 månaders baby är dålig. Trist som attan, men jag och S & K trotsade vädergudarna och gick och åt middag. Det blev inte på den restaurang vi hade planerat från början utan vi tog det på ett tacoställe. Macho tror jag visst att det hette. Blev en tacosallad. Helt ok käk. Trevligt sällskap! Sen, för omväxlings skull så var det inte några problem med förseningar i kommunaltrafiken. Skönt.
snökaos?
Det snöar och snöar och snöar. Jag ser inte fram emot att gå hem idag. Det jag däremot ser fram emot är att jag ska träffa S & K för att käka middag ikväll. Sen blir det intressant att se om/när jag kommer hem idag.
mittpådageninlägg
Idag jobbar jag. Det är väl lite lagom kul. Inte alltför hemskt. Har precis ätit lunch. Det blev nån kyckling i curry-grytaaktigt med ris. Det funkade. Var ute en stund efteråt. Hade ingen jacka för jag hade inte planerat att gå ut. Det var riktigt skönt faktiskt. Klarade av att vara ute i flera minuter utan jacka...
Nu är det dock dags att börja jobba igen...
Nu är det dock dags att börja jobba igen...
jorå så att eh....
Vet inte hur jag lyckades, men lyckades gjorde jag. Med vad, undrar du som läser... Jo på väg till jobbet idag så fastnade jag med handtaget på min handväska och såg sen att den hade gått sönder. Inte bra. Jag gillar ju den. Anledningen till att jag köpte den i slutet av sommarn -09 var för att den handväskan jag hade den då hade gått sönder. Skulle på "happy payday" med tjejerna när jag upptäckte det och hade lite tid över så därför shoppade jag ny väska precis innan. Denna gång har jag inte "happy payday" eller jo, imorgon har vi det. MEN, det hjälper inte. Jag har helt enkelt INTE RÅD att köpa ny väska nu. Det jag får göra när jag kommer hem idag är helt enkelt att leta fram en annan väska som jag kan använda. Jag har ju några stycken... ;-)
Nu kallar jobbet....
