Förstår inte - kommer nog aldrig att göra det....
Just nu är jag inte så glad. Min ledsamhet kommer att gå över, det vet jag... Han väljer att åka bort och jag får inte säga att jag tycker det är tråkigt. Jag kan förstå varför han åker och missunnar inte honom det, men såklart tycker jag det vore trevligare om han valde att vara hemma. Vet också att det faktum att han åker inte har med mig och göra och han ser gäran att jag kommmer efter när jag är ledig. ÄNDÅ BLIR DET SÅ FEL NÄR HAN ÅKER! Han åker iväg skitsur på mig och det känns skitjobbigt! Han skyller på mig! Jag ger honom dåligt samvete för att han väljer att åka säger han. Gör jag det? Ja, kanske till en viss del. MEN, det handlar inte om att jag inte vill eller tycker att han inte ska få åka utan det är rent egostiskt från min sida sett... jag vill ju ha den jag älskar nära mig. Han åker ju så ofta.... allt jag önskar är ju att han, när han är ledig vill tillbringa tid med mig. Inte all ledig tid, men iallafall en del... Ja, och det vill han ju också.... MEN, och det är ett stort MEN... han åker till sin mamma. Jag älskar min svärmor men.... hon är inte min mamma. Jag har ju inte mina föräldrar kvar och jag tror det spelar in i varför jag känner som jag gör...
Nu åkte han iväg SUR. Känns inte bra!
Nå, vad ska jag göra?
Nu åkte han iväg SUR. Känns inte bra!
Nå, vad ska jag göra?
Kommentarer
Postat av: Anna HK
Hej vännen! Du behöver inte känna dig ensam om att vara i den sitsen. Vet inte hur många ggr som jag och Andreas går igenom detta. Visst är det typiskt att man ska bli oense över en struntsak egentligen? Som idag så fick jag mig en känga för att Andreas har tråkigt och hur kan det vara mitt fel? Så jag bad honom att hitta på ngt och då helt plötsligt fanns där inget att göra... Blir knäpp på dessa karlar.. Men vad ska vi göra utan dem? Jag älskar honom så att jag blir tokig.. Men vill bara sälja honom på blocket ibland.. Ha det så bra! Tänker på dig, kramar!
Trackback
